HedemoraNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normal takt” – och något mindre än i Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt och något mindre än i EU – fram till momssänkningen 1 maj 2026.

Annons

Granskning: Prisökningarna dämpades efter prischocken

Efter de kraftiga uppgångarna 2022–2023 har debatten om matpriser fortsatt. En genomgång från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – legat inom vad som beskrivs som normala ramar. Enligt granskningen har utvecklingen också varit i nivå med, eller något lägre än, i jämförbara EU-länder. Detta berör även hushåll i Hedemora och övriga Dalarna, där matkostnaderna är en viktig del av vardagsekonomin.

”Återgång till det normala”

Länsförsäkringar beskriver att den snabba prisutvecklingen på livsmedel ebbade ut under våren 2023. Därefter, från april 2023 och fram till momssänkningen den 1 maj 2026, fortsatte priserna enligt uppgifterna att stiga med 5–6 procent i Sverige.

– Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Sverige i nivå med – eller under – EU

I jämförelsen med Europa uppger Länsförsäkringar att Sverige inte sticker ut med högre prisökningar på mat. I pressmeddelandet beskrivs att svenska matpriser under den senaste treårsperioden fram till momssänkningen ökade med omkring 7 procent, jämfört med 8–9 procent i övriga Europa.

– Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg.

Matmomssänkningen ändrar bilden

De redovisade siffrorna gäller perioden före momssänkningen. När halveringen av matmomsen (1 maj 2026) räknas in, menar Länsförsäkringar att de senaste årens uppgångar i praktiken ”raderas ut”.

Annons

– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.

Längre perspektiv: Mat steg snabbare än inflationen före pandemin

Länsförsäkringar lyfter även utvecklingen före pandemin. Under perioden januari 2010 till januari 2020 steg priserna på ”livsmedel och alkoholfria drycker” i Sverige med 19,3 procent, medan KPI ökade 10,7 procent.

Så ser siffrorna ut (före momssänkningen)

PeriodMåttFörändring
Mars 2023–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)6,0%
Mars 2023–mars 2026Sverige KPI5,7%
Mars 2023–mars 2026EMU8,2%
Mars 2023–mars 2026EU8,9%
Mars 2021–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)33,2%
Mars 2021–mars 2026Sverige KPI23,4%
Mars 2021–mars 2026EMU32,8%
Mars 2021–mars 2026EU36,8%

Metod (kort)

Enligt Länsförsäkringar avser matpriser kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i konsumentprisindex. Jämförelser har gjorts med statistik från Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat), med underlag till och med april 2026 för att analysera perioden före den svenska matmomssänkningen.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi