Stor spridning mellan kommuner och län

Skillnaderna i hur stor del av inkomsten som går till kostnader för villalån varierar kraftigt i Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I Solna uppges över 40 procent av hushållets nettoinkomst gå till villalånekostnader för en genomsnittlig villa, medan andelen i exempelvis Åsele och Malå ligger runt tre procent.

Kartläggningen publicerades torsdagen den 25 juni 2026 kl. 08:28 CET.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank uppger att de har räknat på hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster.

• Hushåll: två inkomster
• Belåningsgrad: 75 procent
• Ränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent

Enligt Landshypotek Bank bygger villapriserna på genomsnitt i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Stockholmsområdet sticker ut

I analysen lyfts Stockholmsområdet fram som särskilt ansträngt när det gäller villalånekostnader i relation till inkomster:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera glesbygdskommuner

I andra änden av skalan uppges flera kommuner ha mycket låga andelar där villalånet tar en liten del av inkomsten. Landshypotek Bank nämner:

• Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele: omkring 3 procent

På länsnivå: Stockholm högst, Västernorrland lägst

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.