Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar betydande kostnader – och i värsta fall EU-sanktioner – om landet inte når sina klimatåtaganden till år 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transport och uppvärmning

Analysen handlar om utsläppsminskningar i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet bedömer regeringen att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka en del – men innebär förlorade intäkter

Enligt regelverket kan Sverige täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexen. Men att använda dessa utsläppsrätter innebär en förlorad intäkt eftersom de annars hade kunnat säljas.

Lars Zetterberg uppger i pressmeddelandet att IVL uppskattar kostnaden för detta till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter maximalt utnyttjande av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott i ESR-sektorn, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Dessa åtgärdskostnader uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för ETS-flex).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt, vilket kan bli dyrare än att vidta åtgärder i tid.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet att sanktioner – baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen – kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Rapporten bakom analysen

Underlaget finns i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.