Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt Håll Sverige Rents nya rapport

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport (publicerad 20 april 2026) med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. Rapporten innehåller bland annat nationella mätningar som för första gången visar hur skräpet förändrats över tid, ett vardagsexempel på hur mycket skräp man kan passera på väg till jobbet – och stora skillnader mellan svenska stränder.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Enligt undersökningen upplevs rastplatser och vägar som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det bara ungefär en av tio som uppger att de själva skräpat ner. I pressmeddelandet lyfts slöhet, brist på papperskorgar och att skräpet uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter har blivit färre

De nationella skräpmätningarna visar en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Totalt anges skräpet ha minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, i pressmeddelandet.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar uppges ha gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö.

• Fimpar: 46 % av allt skräp i stadsmiljö (mätning 2025)
• Snus: 23 % av allt skräp i stadsmiljö (mätning 2025)
• Nikotinskräp totalt (inklusive bland annat snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

Vardagsexempel: Över 1 000 skräp på en kilometer

För att konkretisera mätningarna har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett exempel: en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana i stadsmiljö. På den sträckan anges man passera över 1 000 skräpföremål, där mycket är plast.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visar nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 dessutom inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader vid kusterna – Västerhavet högst

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 (en ökning med 55 % jämfört med 2024). Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer anges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här hittas även förpackningar från godis, snacks och mat, enligt rapporten.